Apel

•21 november 2009 • Kommentera


Idag plockade jag ihop årets sista äppelskörd. Det har blivit många hundra kilo i år. Det har varit ett onormalt växtkraftigt år.
Trädgården är bebodd av 5 äppel, 2 plommon och ett körsbärs-träd. 4 av äppelträden är ympade på så kallade grundstammar från Källslätten av min far. Så det växer 2-3 olika sorter på varje träd. Ganska praktiskt, eftersom dom mognar vid olika tidpunkter och träden blir väldigt vackra. Att ympa är en grannlaga uppgift, som kräver för utom kunskap en skapell-vässad kniv. De två ytorna måste vara absolut plana för att de skall växa ihop. Men far har lång erfarenhet av detta och de flesta ymparna lyckades.
Så nu 20 år senare är träden stora och kräver mycket gallring, för att inte ta över hela trädgården. Det har jag sysslat med idag i solskenet. Nu är trädgården full med ris, som måste bort. Frågan är till tippen eller till majbrasan.
Det är intressant att följa trädens års och livs-cykel. Små gröna blad, blommor, bin, kart, frukt, färgsprakande blad, lövhögar, snötäckta grenar och så om igen.


Aussie

•10 november 2009 • 1 kommentar

Idag gav sej Elin av till Australien och Nya Zeeland på ett halvår. Med packad ryggsäck mot äventyret. Hon och Helena kommer att ta sej ner för östkusten och över till Nya Zeeland. Hon har under hösten jobbat ihop till resa och uppehälle, men kommer att få ta jobb på plats för att finansiera det hela.
Tomt blev det här hemma. Men jag fick ju ett datarum…
Just nu är dom någonstans på Heathrow letande efter terminal 3. Hoppas att allt går väl.

Elin på väg

Goodminton

•31 oktober 2009 • Kommentera

För att må bra måste man hålla igång kroppen med rörelse. Men det är ofta både jobbigt och tråkigt. Kan man hitta något som är roligt, spännande, energikrävande och utföres i grupp så vore det perfekt.
Sådana saker finns. För 30 år sedan i dag invigdes en ny hall för badmintonspel i Borlänge.badminton Vi var ett gäng som tyckte att varför inte prova på detta och få lite spänst och kondition innan skidsäsongen kommer igång. Det blev ett intresse och måste, som håller i sej ännu idag. Gruppen har sedan dess en stående tid varje vecka i hallen och döptes till Borlänge badmintonboys. Den har genom åren bytt medlemmar, men jag har hela tiden hållt i och taiträ även klarat mej från skador.
Idag är det lika mycket motion som ett sätt att umgås och badmintonboys har även en mycket duktig tjej med i gänget. Dubbelspelet i badminton kräver både kondition, spänst och fram för allt samarbete och strategi. Trots det går det snabbt att komma igång och lära sej spelet.  Det är dock bra om man har lite aggressitivitet, som man släpper fram. Ibland lite för mycket. Många racketar har det gått åt under åren. Men förhoppningsvis kommer vi att hålla på flera år till.

I rättsalen

•17 oktober 2009 • 2 kommentarer

Advokaten: - Doktor, innan ni påbörjade obduktionen, kollade ni om den döde hade någon puls?
Vittnet: - Nej.
Advokaten: - Kollade ni blodtrycket?
Vittnet: - Nej.
Advokaten: - Kollade ni om den döde andades?
Vittnet: - Nej.
Advokaten: - Så det kan alltså ha varit så att patienten var vid liv när ni påbörjade obduktionen?
Vittnet: - Nej.
Advokaten: - Hur kan ni vara så säker, doktorn?
Vittnet: - För att patientens hjärna låg i en glasburk på bordet bredvid!
Advokaten: - Jag förstår, men kan det inte ha funnits en chans att patienten fortfarande var vid liv?
Vittnet: - Jo, det kan tänkas att patienten var vid liv och jobbade som advokat!

Fars dag

•10 oktober 2009 • 1 kommentar

…är det inte ännu, utan först andra söndagen i november.
Men november-kaktusen som jag fick av min svärmor Anna på min första fars dag, för 23 år sedan blommar fantastiskt.

kaktusen
Anna från Dala Järna, var den bästa svärmor man kan ha. Omtänksam och med många skrönor, sånger och roliga historier i sina gömmor.

Museum

•01 oktober 2009 • Kommentera

Vad är väl Jussi Björlings museum mot detta skrytbygge.
Det stod uppställt bakom storkyrkan i kungliga hufvudstaden i somras. Vi gick aldrig in. Det såg så dyrt ut.
Men det är klart, har man dynamitutställning, så är det ju bra om det går snabbt att bygga upp igen.

DSC00838

Spotyfied

•29 september 2009 • 3 kommentarer

spotify Spotify, Sveriges programgåva till världen. Gör dej till ett med musiken.
Plocka fram musik efter din sinnesstämning för tillfället eller botanisera bland musik du inte visste att du älskade.
Sätt ihop listor med musik och sprid till dina vänner. Kungen av Spotify-listor heter Andy Berger. Lyssna till exempel på hans lista nummer 80. En fantastisk blandning av bra musik. Bara njut!
Mer listor.

Let it snow

•28 september 2009 • 1 kommentar

Idag lade sej säsongens första vita flingor över Sälen-fjällen, som kontrast till helgen då man satt på altanen i shorts, med en Latte på bekvämt avstånd.
Vilket visar hur fantastiskt ombytligt vårt land är att leva i.
Snart är julölen här och årets julskiva kommer redan den 13 oktober.

Postis-Per

•17 september 2009 • Kommentera

När tjejerna var små var det alltid roligt och naturligtvis nyttigt för både dom och mej att vi tittade på barnprogram på tv tillsammans.
På det sättet kunde man välja lämpliga program både för dom och mej. Det är ju viktigt att man påverkar sina barn, annars gör andra det. När jag inte var hemma så gjorde min fru naturligtvis samma sak.
Bland alla program vi tittade på, minns man speciellt Postis-Per. Ett Engelskt barnprogram, med en snäll och varm känsla. Fram för allt var signaturen något som satte sej fast i medvetandet. Man kunde riktigt känna den genomtrevliga och mysiga Engelska landsbygden. Temat fanns i några olika Svenska versioner, men det Engelska orginalet är bäst. Efter ett tag med mycket Postis-Per, så skruvade Elin på sej när jag ropade att nu var det dax igen och sa nää! Det kan bli för mycket snällt också.
Som man ser i detta underbara klipp, så finns det även barn idag som älskar Postis-Per.

Men är det inte introt till ”Smoke on the water” som Alvin gnolar på?

Ölandsbröllop

•08 september 2009 • 2 kommentarer

Majsfält mot havet

För en månad sedan, den 8 augusti, hade vi bilat ner till Öland för att närvara på systerdotter Emmas giftermål med sin Carl. Vi hann med en snabb tur till Ölands södra udde, där ingen av oss varit tidigare, innan vi bänkade oss i Resmo kyrka. Varmt var det och vackert.
Men något underligt, att Carls far Leif kom inhastande efter att vi andra bänkat oss. Vad hade han gjort? Vittjat gästernas bilar? Mitt i vigseln hoppade Leif upp ur bänken och hastade ut ur kyrkan. Vad var det som var så viktigt mitt under hans sons bröllop? Han kom strax tillbaks och satt sej. Men en stund senare var det dax igen. Vi tittade på varandra. Han kanske har en grav inkontinens.
Då gick det upp för oss, att det var han som var organisten och att det var till kyrkoorgeln han sprang.

Efter vigsel, riskastning och kramar var det dax för avfärd för brudparet till festen. Det skulle ske i en ståndsmässig vagn, dragen av en jättelik nordsvensk hingst. Det var bara det att ekipaget på väg till kyrkan hade mött två ston. Så den sävliga hästen hade förvandlats till en vilt stegrande hingst, som till varje pris försökte bli av med vagnen. Ett extra varv runt kyrkan fick tas och brudparet fick springa i kapp vagnen och kasta sej på i farten.
I den Öländska sommarkvällen festade sedan de två släkterna och vänner. Leif spelade och vi sjöng. Så vacker sång hör man sällan på ett bröllop.
Det hela avslutades med en spännande irrfärd bland majsfält insvepta i morgondimmor, till det gamla vandrarhemmet där vi bodde.
Tack för gästfriheten och länge leve brudparet.