Om du någonsin kommer fram till Samarkand

Det kan man undra. Kommer man till denna sagostad någon gång?

Men någon har i alla fall tagit sej åt andra hållet. Från Samarkand till bloggen i Borlänge.

När jag vaknade så lyste solen på mig,
genom fönstret som stod öppet kom en vind.
Alla sommarns ljus och dofter kunde nå mig,
och i kudden såg jag avtryck av din kind.
Och jag visste det i samma stund jag vaknat,
att det hänt det som vi talat om ibland,
och jag önskar att du får allt det du saknat
om du nånsin kommer fram till Samarkand.

Jag gick ut, och hela sommarn var mig nära,
allting levde nu , och livet var ett lån.
jag försökte inte ropa på dig, kära,
för jag visste du var långt, långt härifrån,
och jag kanske grät för nätterna de klara,
men jag hoppas att du når ditt drömda land,
att nån blir för dig vad aldrig jag kan vara
om du nånsin kommer fram till Samarkand.

Fåglar sjunger, humlor surrar runt omkring mig
och i gräset glimmar daggen ännu klar.
Fast jag saknar dig så skadar ingenting mig,
allt du gett mig har jag ändå alltid kvar.
Du är här hos mig, allting som nånsin rör dig,
som en blomma, som en fjäril i min hand -
allt det vackraste så långt din längtan för dig
om du nånsin kommer fram till Samarkand.

Thorstein Bergman

~ av Lasse den 28 maj 2009.